Jag stod i kö

juli 31, 2008

Jag bloggar från min iPhone

Så har jag då haft min iPhone i tjugo dagar. Innan jag delar med mig av mina första intryck av denna makalösa manick, får jag väl berätta hur jag kom över den.

Jag var den fjärde personen i Göteborg och alltså en av de allra första i Sverige som köpte en iPhone 3G. När jag satte mig utanför Teliabutiken vid Kungsportsplatsen var klockan två på eftermiddagen. Strax efter midnatt gick jag därifrån med en liten tältstol, ett enklare regnställ, en vit t-shirt (large) med texten “jag har den”, samt en sprillans ny 16 GB svart skönhet från Apple. Då hade kön växt så att den sträckte sig runt hela kvarteret.

Tidigare under kvällen hade jag, under en liten bensträckare, glatt meddelat nummer 198 att jag var fjärde person i kön. Nummer 198 hade emellertid inte alls delat min glädje. Tvärtom såg han närmast bestört ut.

Annars var köandet på det hela taget en angenäm upplevelse. Kökamraterna var trevliga och pratsamma (särskilt Johan på plats nummer sju, som visade sig bo på Gamla Masthugget, bara några hundra meter från mig). Vi diskuterade allt möjligt för att fördriva tiden, inte minst vilket abbonemang vi skulle ha och vilken iPhonemodell vi skulle köpa. Alla skulle välja 16 GB, så klart. De flesta ville ha en svart, men någon enstaka skulle välja en vit telefon.

Det var ett eventbolag på plats och såg till att vi fick korv, frukt, dricka och kaffe med mera (vilket inkluderar alla de tillbehör jag nämnde i andra stycket, ovan).

Bara en sak störde en annars mycket trevlig dag: Peter Siepen. Jag vet inte vad det var för burkhjärna som kommit på idén att bjuda in en tredje klassens kändis till evenemanget. I flera timmar sprang han omkring med mikrofon och intervjuade köande alltmedan han pratade ivrigt om brudar och bärs. Och vi som var där för att köpa den telefon vi drömt om i ett och ett halvt år.

Annars var det som sagt en trevlig tillställning. Och när dörrarna äntligen öppnades vid midnatt möttes vi av en lugn, vänlig och hjälpsam personal från Telia.

Sedan bar det hemmåt i natten, medan jag följde min egen färd via telefonens inbyggda GPS.